Människa och maskin i ett

2005-02-18 03:00 På djupet Tekniken blir mer än en förlängning av människan. Människor och maskiner förenas, spår Ray Kurzweil, forskare på MIT.

Nyhetsarkivet Tipsa en bekant Utskrift

Uppfinnare och författare

Ray Kurzweil växte upp i stadsdelen Queens i New York, där han säger att skolarbetet aldrig var en så stor utmaning att det hindrade honom från att göra vad han tyckte var roligast: att bygga datorer. Det var också vad han ägnade sig åt på MIT, där han skippade så många kurser att han fick smeknamnet Fantomen.

Han har varit med om att uppfinna den första optiska lästekniken, den första omvandlaren från skriven text till talad, samt ett antal datorbaserade musikinstrument.

Han ligger även bakom det första taligenkänningssystemet. Hans uppfinningar har gjort honom berömd. Han har grundat ett flertal företag och skrivit hundratals artiklar.

Ray Kurzweil har också skrivit eller varit medförfattare till ett stort antal böcker, däribland The Age of Spiritual Machines: When Computers Exceed Human Intelligence, och den kommande Fantastic Voyage, som han har skrivit tillsammans med Terry Grossman, grundare och chef för Frontier Medical Institute.

När program kan köras i våra hjärnor, vad händer då med människan? Ray Kurzweil, en av dem som leder IT-utvecklingen, förklarar för tidningen CIO. Han intresserar sig för sambandet mellan teknik och produktivitet.

Kan teknik fortsätta att öka produktiviteten utan att öka antalet jobb?

– Den här processen började för 200 år sedan när den engelska textilindustrin automatiserades. Det fanns maskiner som kunde ersätta 10, 20 eller 30 väverskor. Resultatet blev att helt nya branscher skapades. Branscher uppstod som gick ut på att skapa maskiner och på att underhålla dem. Därefter har automationen lett till en ökning av antalet jobb.

– För 100 år sedan hade 30 procent av den potentiella arbetskraften ett jobb. I dag är siffran uppe i 60 procent. Lönerna, mätt i dollar, har ökat med en faktor mellan sex och åtta.

Fortsätter den trenden?

– Det relativa välstånd vi har i dag är en följd av en ökad produktivitet. Vi får se fantastiska produktivitetsökningar i framtiden. Om du går 20 år framåt kommer vi att kunna skapa i stort sett vilken virtuell eller fysisk produkt som helst till ingen kostnad, utom för information och tillverkning.

– I dag är vi inte långt från att skapa fysiska produkter enbart med hjälp av program, datorbaserade lagerkontrollsystem, tillverkning just-in-time, samt datorkontrollerad transport och montering.

Alla tycker att ökad produktivitet är bra, men om det inte leder till fler jobb?

– Just nu har vi en ganska liten arbetslöshet i USA, ungefär sex procent. Vi ser en förflyttning av jobben runt om i världen och nationella gränser räknas inte på samma sätt. Tidigare var du tvungen att bo i New York för att jobba i New York. Numera kan vi alla jobba effektivt i cyberland. Arbetets mentala aspekter förflyttas.

– För hela världsekonomin är det bra. Det är inget nollsummespel. Bara för att Kina och Indien tjänar på det är det inte till vår nackdel. Men det uppstår kortsiktiga problem, vilket kan leda till arbetslöshet.

Vad händer på sikt?

– Vi ser allt mer internationell konkurrens. För första gången ökar den på jobb som kräver utbildning och kompetens. Det fortsätter.

– Kina ska bygga 50 forskningsinstitut i samma klass som MIT. De skapar horder av universitet i världsklass, men de skapar också intellektuella tillgångar som alla kan dra nytta av. Om någon lyckas med ett genombrott på bioteknik leder det till nytta för alla. Följden kan också bli att Kina får mer respekt för upphovsrättsfrågor, när de nu själva har investerat i intellektuella tillgångar.

– Jag tror ändå att USA kommer att ligga före på innovation. Vi är fortfarande världsledande när det gäller att skapa nya paradigm, nya affärsmodeller och nya produkter.

På tal om nya modeller, vad händer med IT-avdelningen om tio år?

– En stor del av den utrustning som IT-avdelningarna tvingas ta ställning till i dag, som routrar och servrar, försvinner. Inga datorer finns på skrivborden. Tekniken blir väldigt mobil, nästintill osynlig. Allt finns online.

Så vad gör IT-avdelningen?

– Den jobbar med säkerhet, integritet och skydd, framför allt skydd mot farliga program. Det här är viktiga frågor i dag, men de blir avgörande för civilisationens överlevnad i framtiden.

– Vi blir kapabla att köra program i vår kropp och i våra hjärnor. Att upptäcka farlig kod blir alltså avgörande. IT-proffsen måste lära sig vilken makt information ger, för information kommer att vara allt som är av värde i företagen.

Alla anställda då – vad gör de?

– Tekniken utvecklas med en exponentiell fart eftersom vi använder den senaste tekniken för att utveckla nästa generation. Denna process började med biologin. Det tog miljarder år för naturen att skapa dna, men när den hade utvecklat en kapacitet att lagra och arkivera resultatet av evolutionens experiment, kunde dna använda detta i nästa steg. Det var då explosionen av liv ägde rum.

– Vi ser samma sak på tekniken. De första datorerna utvecklades med penna och papper och monterades med skruvmejslar och kablar. I dag sitter utvecklarna vid arbetsstationer och lägger in formler i något som ser ut som utveckling av program. Kretsarna utformas och tillverkas automatiskt. Processen tar inte åratal, utan dagar eller veckor.

– Skapandet av teknik är i hög utsträckning ett samarbete mellan människor och maskiner.

– Vi kommer allt närmare datorerna. Inom kort bär vi datorer inom oss. Inom några årtionden har vi icke-biologisk intelligens inom oss. Runt 2020 har vi miljontals nanobots, apparater i blodcellerna inne i vårt blodomlopp som kan cirkulera i våra hjärnor och interagera med våra neuroner.

– I dag finns bara en arkitektur för hjärnan. Den använder elektrokemiska signaler för informationshantering. Det är miljontals gånger långsammare än elektroniska kretsar.

– Du kan bara ha ungefär 100 miljarder kopplingar. Det kanske låter mycket, men det sätt vi lagrar information på är ineffektivt så att en minnesmästare bara kan minnas ungefär 100 000 saker. Om du använder Google inser du vad maskiner kan göra.

– I framtiden kommer vi att kunna expandera de hundratals miljarderna anslutningarna som vi har, med nya virtuella. När icke-biologisk intelligens får fotfäste i våra hjärnor, ökar den exponentiellt. På 2030-talet har människorna biologiska hjärnor som är utökade med kraftfulla icke-biologisk tankeprocesser.

– Om vi inte skulle vara sammankopplade skulle maskinerna gå om oss. Men det sker inte. Vi går ihop.

I takt med att tekniken förändrar vår värld och oss själva, kommer vi inte att gå igenom en kulturchock?

– Nej, det är en väldigt smidig process. Jag beskriver världen 2030, en helt annan värld än i dag. Vi kommer att gå dit i 200 väldigt små steg. Varje steg innebär att vi måste anpassa oss till något nytt.

– Självklart finns en reaktion mot förändring. Vi ser en stark antiteknikrörelse. Det finns en filosofisk debatt om huruvida vi är avsedda att blir mästare i vår egen värld, eller om vi inte borde passa in i den så kallade naturliga ordningen.

– Min synpunkt är att det som är unikt och fantastiskt med oss människor är att vi kämpar för att överträffa våra begränsningar. Vi stannade inte i fyrfota ställning och vi kommer inte att stanna vid de begränsningar som biologin utgör.

– Min plan är att utöka min intelligens med den tillgängliga maskinintelligensen.

Är du inte smart nog redan nu?

– Absolut inte. Skämtar du? Mitt fokus är att spåra tekniktrender, vilket kräver att jag omfamnar dessa fält med mina intellektuella armar. Det är faktiskt totalt motsatt det som en vetenskapsman gör, vilket handlar om att bli mer och mer fokuserad.

Tror du att det någon gång kommer finnas juridiska begränsningar för hur länge människor kan leva?

– Nej, jag tror på behovet av att dö. Livet är kort. Du kan inte leva för evigt. Det enda som är säkert är döden och skatter. Vi har en normal livscykel och vissa saker händer i olika tidsåldrar. Vi har accepterat döden, vilket enligt min åsikt är en enorm förlust av kunskaper och expertis. Om du inte kan göra något åt saken är det bäst att acceptera den.

Vad gör du för att sakta ned åldrandet?

– Vi har en mängd förlegade program i våra gener. Ett säger: behåll varje kalori du får eftersom nästa jaktsäsong kan bli mager. Alla dessa program måste ändras. Jag går på diet och tar 250 näringstillskott per dag. Jag programmerar om min biokemi.

– Många tycker att det är bra att vara naturliga. Jag tycker inte det är bra eftersom den biologiska evolutionen inte är på vår sida.

Men vem vill ha en massa 120-åringar som hänger runt överallt? Framför allt då kunskapen lagras i maskiner?

– Efter så mycket tid i den virtuella världen kommer vi att kunna uttrycka oss på många olika sätt.

– Det handlar om att vi kan skapa kunskaper och utöka våra möjligheter och att det är syftet med vår civilisation.

Av: Martin Wallström