Referensberättelser..
 

Referensberättelse offentlig sektor

Kund

Offentlig organisation som finns i hela landet och som har viktigt arbete som berör alla medborgare.

Bakgrund

 När vi kom in för att genomföra en systemisk utvecklingsanalys fanns många betydande svårigheter.

Chefer blev inte tillsatta bl a på grund av stor oro i organisationen. Lokalpressen förföljde organisationen med artiklar som var mycket negativa.

Personalen var splittrad om innehållet och prioriteringar i arbetet. Personalomsättningen stor.

I många av de stora politikerstyrda finns motsättningar och attityder som negativa för verksamheten och det blir ofta ett av problemen som utlöser behovet att göra något. Budgetstyrning kan leda till att fel saker prioriteras ur den lokala verksamhetens synvinkel.

Mer resurser blir då ofta lösningen på alla problem och mantrat lägger sig som en blöt filt över vad som egentligen behöver göras.

Systemiskt arbete och tänkande behandlar helheten och inte bara en frågeställning, och alla anställda bidrog men sina kunskaper, vilket ledde till en ny kunskapsplattform där de ungas åsikter fick lika stor plats som de äldres. Den enkla lösningen mer resurser var inte med bland se prioriterade åtgärderna.

Vår insats

Vi erbjöd organisationen ett nytt sätt att angripa utvecklingsfrågorna på. Vi grupperade de anställda i ett antal UtvecklingsCirklar om åtta deltagare i varje och en processledare. Cheferna bildade en egen grupp. Grupperna arbetade med en UtvecklingsCarta och träffades vid fyra tillfällen. Allt som sades och skrevs ner av deltagarna dokumenterades och analyserades av processledarna och återredovisades  till grupperna för godkännande. Därefter sammanställdes alla gruppernas resultat och processledarna utformade ett antal fokusområden och inom dessa ett stort antal projektförslag. Insatsen avslutades med ett seminarium där alla deltog och man tog beslut om hur arbetet skulle fortsätta.

Resultat

Insatsen fick till följd att:

Organisationen blev harmonisk och effektivare

En ny arbetsform infördes

Chefer blev tillsatta

Personalens motivation ökade

Alla kom till tals och lokala utvecklingsprojekt, med den egna personalen, genomfördes utan påtvingad krav av koncensus.

De nya positiva attityderna fanns fortfarande efter två år kvar

Det kollektiva kunnandet ökade markant  och arbetsplatsen fick bättre trivsel.

Allt kunnande kan nyttjas bättre genom att en medveten kunskapsplattform byggts upp och att all personal är delaktig i denna.

Lagarbetet har utvecklats.

Slutsats

Istället för att lösa ett problem i taget löser systemisk utvecklingsanalys många problem i processen. Dessutom levereras utvecklingsförslag som är baserade på de anställdas erfarenheter och kunnande.

Referensberättelse samverkan skola och näringsliv

Kund

Näringslivet och gymnasieskolan i Enköping. Finansieringen skedde genom europeiska socialfonden.

Bakgrund

Det gemensamma för näringslivet och skolan är att det finns och baseras på de människor som bor där dom bor. Det finns alltså ett gemensamt intresse för att stärka den lokala ekonomin genom samverkan skola näringsliv. Skillnaden mellan skolan och näringslivet är att skolan är en stark organisation medan näringslivet i denna mening är oorganiserad, frånsett en mindre intresseorganisation. AktivtDeltagande tog initiativ till ett projekt vars syfte var att stärka den lokala ekonomin genom bättre samverkan mellan enskilda företag och gymnasieskolan.   

Vår insats 

Vi behövde ett sätt att koppla samman lärare i en stor organisation med näringslivet i Enköping. Näringslivet består i huvudsak av småföretag och småföretagare. Kopplingen måste ske på lika villkor för deltagarna och alla måste få plats i samtalet på lika villkor, allt annat innebar stor risk för misslyckande. Socialfonden saknade tyvärr etikett för denna typ av projekt, vilket skapade en rad administrativa problem.

Vi intervjuade 105 företagare, och nästan alla ställde upp och ville vara med i projektet.

Vi satte upp sex grupper med fyra lärare och fyra företagare i varje. Åtta möten genomfördes, ett möte hos varje deltagare som också då berättade om sin egen verksamhet. Vi kallade grupperna utvecklingscirklar och döpte arbetssättet till UC-metodiken. Två processledare från AktivtDeltagande ansvarade för varje grupp. Processledarteamet dokumenterade varje möte, och gjorde analyser. Vi blandade inte rektorer och lärare utan rektorerna hade en egen grupp.

Projektet utmynnade i ett förslag till utvecklingsprogram som utformats av processledarna och redovisats för grupperna. 

Resultat

Projektet skapade större förståelse för de behov som det lokala näringslivet har av utbildad arbetskraft. Samverkan utvecklades mellan enskilda lärare och företag. Projektet la grunden för en långsiktigt hållbar utveckling av relationerna mellan gymnasieskolan och företagen i Enköping. Det påtagliga beviset för detta var skapandet av en ekonomisk förening, ENWIS (Enköpings Näringsliv och Westerlundska I Samverkan), där fyra företagare och fyra från gymnasieskolan sitter i styrelsen.

Projektet har utvärderats av Samarbetsdynamik AB.  

Slutsats

Projektet illustrerar behovet av en extern kraft som kan driva samverkansfrågor. ENWIS är det forum och den kraft som nu arbetar för att utveckla den lokala ekonomin på sitt område. 

Referensberättelse kompetensutvecklingsanalyser

Kund

Småföretag i  Enköping,  Bålsta, Uppsala, Stockholm,  Södertälje och Nynäshamn.  

Bakgrund

Europeiska socialfonden har stött kompetensutveckling för små och medelstora företag. De minsta företagen var ingen marknad för konsultbranschen, där man arbetade med ett företag åt gången. Små företag har ofta gemensamma problem och har mycket att lära av varandra. Genom att sätta samman grupper av flera småföretag kunde AktivtDeltagande få större utväxling av sina insatser till en låg kostnad.

Vår insats

Kompetensutvecklingsanalyserna har genomförts med UC-metodiken som grund och har alla varit samlingsprojekt, dvs. flera företag har deltagit samtidigt.

Företagsledarna har bildat egna grupper. De anställda har arbetat i egna grupper med högst åtta deltagare i varje och utan chefer. Alla grupper har haft processledare från AktivtDeltagande som dokumenterat och gjort analyser. Där det varit möjligt har vi blandat deltagare från olika företag i grupperna.

Arbetet med analyserna har haft karaktären av utvecklingsanalys för företagen och åtgärder som inte varit kompetensutveckling har också dokumenterats och delgivits företaget.

Arbetet har strukturerats genom att vi använt ett vägledningsmaterial som anpassats för mindre företag. 

Resultat

Kartläggning har skett av företagens samlade kompetens.

De anställdas kompetensutvecklingsbehov som de själva upplever det har dokumenterats.

Resultatet låg till grund för ansökningar om medel för kompetensutveckling hos socialfonden. 

Slutsats

Genom UC-metodikens principer, dvs. utvecklingscirkel med extern processledare,

får man den process som gör det möjligt för företagen och medarbetarna, baserat på sitt kunnande, att genomföra kompetensutvecklingsanalysen.